söndag 20 november 2011

Tillägg om värde

Ett notis som definitivt är värd att nämna angående värde som jag skrev om i förra inlägget är att arbete inte är värdefullt i sig. I så fall vore det värdefullt att flytta en sten fram och tillbaka över en parkering. Vad som är av värde är den funktion/effekt som ett objekt har för oss. Arbete krävs dock för att skapa dessa objekt, därav är arbetet grunden till denna form av värde.

Ytterligare exempel kan vara en mobiltelefon som är värdefull för dig eftersom den förbättrar dina kommunikativa egenskaper med dina medmänniskor. Tillför du arbete genom att slå den med en hammare så är telefonen dock värdelös efter det.

lördag 11 december 2010

Allt värdes grund

Efter att gjort ett kortare uppehåll från bloggandet har jag en hel uppsjö med saker som jag vill skriva, för er som känner mig så är det nog föga förvånande att dessa saker kommer handla om ekonomi och arbetsliv. Som vanligt gillar jag att försöka förklara svåra saker så enkelt jag kan. Alla dessa saker jag vill skriva förutsätter dock en grundförståelse för vad verkligt värde faktiskt är, därför kommer det handla om det den här gången.

Nu menar jag inte värde som mänskligt värde, mänskliga rättigheter eller att vad som verkligen spelar roll är att ha vänner utan jag syftar till materiella värden. I kort är huvudargumentet väldigt enkelt: Allt värde har sin grund i arbete.
Argumenten för detta påstående är att vi egentligen inte har någon nytta av pengar. Vi kan inte äta pengar, klä oss i pengar eller bygga hus av pengar. Allting som finns runt oss är skapat eftersom folk har arbetat. Hus, vägar, mat, kläder, bilar, TV, leksaker. Allt är skapat eftersom människor har arbetat. Det är också dessa saker vi egentligen vill ha, inte pengarna. Pengar däremot fyller en viktig funktion genom att vara ett poängsystem för att mäta hur mycket saker är värda. När vi arbetar så skapar vi nytt värde i form av produkter. Dessa produkter kan sedan bytas mot pengar som fungerar som en kvittens på det värde vi har skapat. Dessa pengar byter vi sedan tillbaks till sådant som vi egentligen vill ha.
En person som jobbat åtta timmar har skapat mer värde än någon som jobbat fyra timmar och har därför gjort sig förtjänt att byta till sig mer värde. Ju mer man jobbar ju mer har man gjort sig förtjänt av helt enkelt.

Eftersom det är arbete som skapar allt så är därför arbete grunden till allt värde. Pengar är bara ett poängsystem för att mäta detta värde och innehar därför inget eget värde.

Men vi har också fenomenet tillgång och efterfrågan som krånglar till det hela. Var passar detta in i det hela? För att förklara det enklast måste jag antagligen använda mig av den matematiska formeln: M + A = V
Formeln betyder att produktens värde (V) ska täcka upp kostnaderna för arbetet (A) och materialet (M). Materialet är å andra sidan produkten av någon annans arbete. Därav är ditt M någon annans V. A är lönen för arbetet och alltså din vinst. V bestäms dock av tillgång och efterfrågan. M är en relativt fast kostnad. Så A får bli vad det blir. Så för att få tänket rätt kan formeln skrivas om till:
V – M = A
Du kan ju byta leverantör av materialet, vilket ökar din förtjänst men sänker någon annans.

Denna formel stämmer inte för företag med anställda men stämmer för egenföretagare. Jag kommer i senare inlägg förklara vad som händer när man anställer folk och därmed skapar företag, och vilka motsättningar detta skapar.

onsdag 15 september 2010

Tetris och Sovjet

Inte ofta men ibland får jag för mig att lägga upp lite musik på min blogg. Nu har jag lyckats lägga mina varma vantar på denna video som återger Sovjets historia framförd med melodin från Tetris. Väldigt välgjord och underhållande.

lördag 11 september 2010

När retoriken talar i ditt huvud

Jag lade här om dagen märke till Moderaternas reklamskylt där det står ”För trygghet krävs mer än fler poliser”. Det första som slog mig är retoriken i denna reklam. Detta är ett jättevanligt retoriskt knep inom reklam, ofta utnyttjad av... allt möjligt.

Knepet utgår från att vi människor är mönstervarelser. Vi söker mönster i allt! I tapeten, i frukostflingorna, molnen på himlen. Vi hittar till och med ansikten på Mars! En meningsatts som den Moderaterna använder i detta fallet skapar första halvan av ett argument. Den andra halvan fattas och där fyller våra mönstersökande sinnen i med det som saknas. Vad som saknas kan dock varjera kraftigt från person till person. Vad är det som behövs förutom fler poliser för att skapa trygghet? Är det bättre skola, fler billiga bostäder och fler heltidsjobb? Eller är det högre straff och övervakning av internettrafiken? Eller att få ut alla invandrare? Svaret kan vara så gott som vad som helst och själva grejen med den här retoriken är att du själv fyller i det svar som du vill att det ska vara, eller tror att dom menar.

söndag 22 augusti 2010

Kunskapen du inte vet att du kan

Varje dag lär vi oss nya saker, utan att tänka på vilka faser kunskapen genomgår tills det att vi verkligen kan det. Denna kunskap är visserligen inte nödvändig men det skadar inte att känna till det. Ibland är det till och med till nytta, till exempel när du lärt dig något fel och måste lära om det rätt. Mer specifikt så finns det fyra faser för kunskap och förklaras lättast med cykling, och de är följande:

  1. Omedveten okunskap – Du kan inte cykla men du vet inte heller vad en cykel är för något.

  2. Medveten okunskap – Du kan inte cykla men är i alla fall medveten om att du inte kan det.

  3. Medveten kunskap – Du kan cykla men tänker du inte på vad du gör så tappar du balansen.

  4. Omedveten kunskap – Du kan cykla utan att behöva tänka på hur du gör det.

(Ursäktar bollarna, den här bloggen verkar inte förstå att skriva ut siffror istället bollar.)

Det kan förekomma att du tror att du kan nått på fas 3 men i själva verket är det i fas 1. Till exempel kan det handla om något politiskt, där säkert många känner igen sig från att prata med någon som tror att det kan när de egentligen inte har en aning om vad dom pratar om. I sådana fall reagerar man ofta med att förklara för personen vad dom inte kan, varpå de ofta når åtminstone nivå 2.

Saker som kan vara omedveten kunskap kan vara att köra bil. Har du väl lärt dig så kör du utan att tänka på hur du kör, du kör som du lärt dig helt enkelt. Har du dock lärt dig fel så måste du backa bandet och dra ner det du lärt dig fel till fas 3 igen för att bearbeta det och sedan stoppa tillbaks det till fas 4.

Källa: (2008) Konsten att läsa tankar, Henrik Fexeus

fredag 20 augusti 2010

Saliga äro de ideologiska

Lite då och då får jag frågan vad jag följer för ideologi och så gott som varje gång blir folk förvånade när jag svarar att jag inte har någon ideologi. Detta kräver naturligtvis en förklaring, så jag bestämde mig för att skriva ner den här för allas bedrift.

Vilken ideologi du än väljer så säger den i kort ”om vi bara tänker på det här sättet så blir allt snälla skogstroll och grön el.” Sedan försöker man sätta valfri ideologi i system och så går allt käpprätt ner i diket på ett eller annat sätt. Att det går fel beror inte på den fina tanken utan på att systemet blev fel. Så istället för att ändra ideologin tycker jag själv att det är bättre att strunta i ideologin och bara titta på systemet vad som gick snett. Så jag väljer att läsa på, analysera systemet, försöka komma på nya idéer (ofta i samband med diskussion), kritisera och börja om. Så det är ett ständigt arbete som aldrig tar slut. Du kan inte avfärda något bara för du inte gillar det utan måste bemöta allt med öppet och kritiskt sinne. Vilket är ett väldigt vetenskapligt tillmötesgående. Antagligen kan jag säga att detta är min ideologi.