fredag 21 maj 2010

Insikten om fördomar

De senare åren har patriotism och rasism blommat upp igen, mer än vanligt alltså. Eller har det alltid varit så här men jag har bara inte noterat det innan? De vanliga diskussionerna om att få vifta med svenska flaggan och sjunga nationalsången inför 6 juni bidrar naturligtvis. Inflytandet från vissa partier verkar ha sin inverkan också. Det faktum att du idag måste vara beredd på att kunna backa upp din ståndpunkt ifall du uttalar något antirasistisk talar sitt egna tydliga språk för var vi är idag.

Rasism och fördomar har alltid varit tajta vänner med varann. Fördomar föder rasism och när en person känner att dennes rasistiska ståndpunkt hotas kan även fördomar tas till i försvar. Inte för jag förstår varför att vara rasist är något att bravera högt med men det finns otroligt nog de som gör det.

Fördomar måste naturligtvis inte bara vara saker som att alla stockholmare är likadana. Det är lika mycket en fördom när någon påstår att alla ateister är förnuftiga, sakliga och frodliga eller att alla med kaktusar i sina fönster går med knutna skor. Gör det då något om en person besitter bra fördomar som till exempel talar väl om vissa personer? Personligen svarar jag nej eftersom det väcker ytterligare frågan vilka fler fördomar drar en sådan person? Problemet är själva tankesättet att skapa en förutfattad mening och sedan går efter den som om den vore fakta.

Grunden till fördomar är okunskap och okunskap botas enklast med inmatning av kunskap. Eftersom ingen kan veta allt så betyder det att alla bär på fördomar. Ifall många människor bär på samma fördom kan det hända att de skapar en gemensam förening eller till och med ett politiskt parti (inga kommenterade). Kan detta klassas som att ett paradigm har skapats? De underlättar åtminstone jobbet för andra med att bunta ihop dom för vidare tillmötesgående.

Innebär allt detta att rasism alltid kommer existera? Det kan mycket väl vara så, jag föredrar trots allt att vara realist. Samtidigt vill jag gärna vara optimist och vill gärna tro att det finns en lösning. Den lösning jag själv kommit fram till är att vi kan lära oss att identifiera våra egna och andras fördomar för att på så sätt inse att vi saknar kunskap och bör dra oss från att uttala starkare yttranden förrän vi fått reda på mer. I korthet handlar det om att hålla vårt kritiska tänkande i trim.

5 kommentarer:

Annika sa...

Fördomar handlar om att människan kategoriserar för att lättare kunna lära sig eller berätta om saker. Däremot är det viktigt att veta att alla har fördomar och när nya infallsvinklar visas kunna ändra de kategorier man har satt upp för sig själv. Vanligt är däremot att när fördomen bekräftas sägs "Vad var det jag sa" och motbevisad "det är undantaget som bekräftar regeln". I grunden tycker jag fortfarande att fördomar är bra, det är dock viktigt att veta att alla även jag har dem.

Hinken sa...

Jag kan nog inte hålla med om att fördomar är bra. Jag antar att du menade att de är bra förutsatt att man är medveten om dom. Jag skulle nog hellre vilja säga att det är bra att inse att de är dåliga. Den kan låta både rörigt och självklart så här följer hur jag tänker:

Lyssnar man på själva ordet så förklarar det sig självt. "För" och "dom" betyder tillsammans att man dömer före. Jag sätter in argumentet i inlärningstegen:
1. Omedveten okunskap
2. Medveten okunskap
3. Medveten kunskap
4. Omedveten kunskap

Är du omedveten om din fördom så tror du att du är på 3 när du egentligen är på 1. Är du medveten om fördomen så vet du att den beror på din okunskap och det innebär att du är på 2.
Det är bra att förstå detta, däremot är fördomen i sig dålig eftersom den alltid är oönskad.

Annika sa...

Det jag menar är att människan kategoriserar och sorterar information. Det är något vi gör utan att tänka på det, viss del av den kategoriseringen leder till fördomar. Vilket egentligen inte är varken bra eller dåligt utan en följd av vår strävan efter att förstå omvärlden. Att säga att fördomar är dåliga är lika dummt som att säga att de är bra. De kommer alltid finnas på ett eller annat sätt i vår förestälning om hur världen är.

Hinken sa...

Det argumentet kan jag köpa.

Ammar sa...

Angående rasismen i samhället, så utbreder den sig inte utan anledning. Den är ett resultat av missnöje som grundar sig i otillfredsställda grundläggande behov.
Rasismen har historiskt sätt kommit uppifrån, från politiker, som haft ett syfte att villseleda massorna, för att uppnå egna politiska mål.
Under den koloniala eran spreds rasbiologiska läror för att rättfärdiga de vita européernas och amerikanarnas slaveri av de svarta och exploatering av tredje världens resurser. Idag används liknande stereotyper för att förklara fattigdom och misär i U-länderna, när underutvecklingen egentligen är ett resultat av globala ekonomiska hierarkier upprättade och konserverade av politikeretablissemanget och kapitalet. Det är ingen tillfällighet att vardagsrasismen i Sverige påhejas i olika form av politikeretablissemanget, för att odla etniska splittringar mellan de grupper av människor som egentligen har samma socioekonomiska klassintressen. Det är så politikerna kan hålla folket i schack.